Jag kommer ihåg dig och jag tror aldrig att jag kommer att glömma! Bara om jag blir mycket, mycket gammal och senil. Nej, förresten inte ens då kommer jag att glömma.
Jag kommer ihåg första gången vi sågs. Jag minns vad du hade för kläder på dig. Jag minns dina första ord till mig. Jo, jag kommer faktiskt ihåg, fast det var så länge sedan. Hur skulle jag kunna glömma det!
Vi har gjort en massa saker tillsammans genom åren som har lagts till varandra. Vi har cyklat på dammiga grusvägar vackra sommardagar, rest genom hela Europa med tåg, samtalat om saker som är viktiga en hel natt, druckit saft under ett päronträd, hoppat hopprep (fast vi var vuxna), sjungit tillsammans, skrattat tillsammans, gråtit tillsammans. Ja, vi har varit vänner, riktiga vänner!
Ibland brukar jag tänka vad jag hade varit om inte vi hade träffats. Som ett glas läsk utan kolsyra. Som ett punkterat däck. Som en fjäril utan vingar. Som en gräshoppa utan hopp.
Men nu har vi träffats och jag vet att du skulle följa mig, också in i mörkert!
Jag hoppas att ni alla har minst en vän som är som mina!
