Under de senaste veckorna har jag hunnit med att läsa en hel del. Under mitt senaste besök på biblioteket snubblade jag över den japansk-brittiska författaren Kazuo Ishiguro. Jag lånade och läste sedan med stor spänning Never let me go. En berättelse om förtryck och frihet och om skillnaden mellan medlidande och grymhet. Språket var fantastiskt och jag kunde bara inte sluta läsa. Berättelsen förs hela tiden vidare med antydningar om att något annat snart kommer att hända, att läsaren snart kommer att förstå sambandet i historien. En förstklassiskt berättarstil. Läs den!
Visst är den fantastisk! Filmen är också underbar, se den om du inte har gjort det.
SvaraRaderaJag ju drog igång min blogg lite happ som happ en kväll i våras. Mitt första namn på den var just "Never let me go" just för att jag precis sett filmen... (Boken läste jag för några år sedan). Kom på efter ett par dagar att det var lite töntigt att stjäla en titel så där, men kvällen när jag sett filmen var jag uppfylld av den att det "bara blev" så.
Jo, jag har sett filmen. Den var bra, men väckte många frågor hos mig. Därför var jag tvungen att läsa boken. Och jag älskade den... Jag skulle vilja läsa mer av Ishiguro.
SvaraRaderaOch jag undrade oxå under tiden som jag läste över sambandet på boktiteln och din blogg. Men nu vet jag. :-)